fredag 13 maj 2016

Psykologisation 15/16 vill tacka för oss!

Tro det eller ej (för fort har det gått!) - sommaren närmar sig med stormsteg och under gårdagens årsmöte valdes Psykologisations nya styrelse officiellt in. Det innebär att delar av Psykologisation 15/16 avgår medan andra sitter kvar ett år till, men framför allt - att Psykologisation får in ett femtal nya medlemmar.

Vi som avgår är:
Niklas Estgren, ordförande
Evelina Morin, vice ordförande
Ellen Broman, webb- och infoansvarig
Hanna Åhman, extern nätverkare
Petra Karlsson, extern nätverkare
Josefine Eriksson, kunskapsansvarig
Daniella Rosengren, studentnätverkare
André Lundin, ledamot

Nya styrelsen består av:
Jonn Gottfridsson, ordförande
Eva Riddervold Sandberg, kassör
Niklas Berglund
Matilda Wänman
Iza Dävelid
Elina Daremark
Anton Gustafsson
Hanna Åman

Men än är vi inte riktigt klara med våra uppdrag och projekt för det här året! Vi är i full färd med att, i samarbete med Studenthälsan vid Linköpings universitet, hålla i vårens fadderutbildningar för alla de som ska vara faddrar under augustis härliga nolle-p. Den 24 maj kommer Oskar Henriksson, VD på Habitud och även känd under namnet "Psykologen Oskar", och håller en workshop för Psykologisation samt andra intresserade studenter på psykologprogrammet. Anmälan till detta kommer att öppna inom kort.

Psykologisation 15/16 vill likväl passa på och säga tack för året som varit, till alla de som på olika sätt velat samarbeta med oss under vår tid som styrelse!

Hösten kommer att rivstartas med så kallade mentorsutbildningar vid medicinska fakulteten. Men mer om detta till hösten. Då blir det någon annan som skriver på den här bloggen.

Stort tack och tills vi hörs igen!

Nya och gamla Psykologisation under gårdagens årsmöte.


























måndag 4 april 2016

Fadderistutbildning med LinTek

Lördagen den 5:e mars klev tre Psykologisationare upp tidigt för att åka till Norrköping. Där, i Campus Norrköpings lokaler precis intill Strömmen, hölls LinTeks fadderistutbildning som vi var inbjudna till för att föreläsa om grupputveckling och lite annat smått och gott. 


LinTek står för Linköpings teknologers studentkår och är alltså en studentkår för de studenter som tillhör den tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. Varje vår håller de en utbildningsdag för de s.k. fadderier som anordnar Nolle-P, den tvåveckorsperiod i augusti då alla nya studenter välkomnas in i studentlivet. Det finns ett fadderi på varje program och varje fadderi består av omkring tio studenter. Dessa tio jobbar mycket ihop under våren och sommaren när de planerar Nolle-P och är således beroende av att gruppen fungerar för att lyckas med sitt uppdrag. Därför var vi i Psykologisation med under en del av utbildningen för att berätta om just grupper och hur de fungerar. 

Vi började med att, utifrån Susan Wheelans modell, förklara gruppens utveckling genom fyra stadier. Vad är det som händer och varför? Vi beskrev också hur gruppens ledare bör bete sig i respektive stadie, då ledaren behöver anpassa sin ledarstil efter gruppens behov som är föränderligt med tiden. Därefter gav vi fadderisterna tips på hur man blir en effektiv teammedlem, för om inte alla medlemmar jobbar för att gruppen ska lyckas så kommer den inte att göra det. Vi berättade också lite om stress och om hur viktigt det är att med jämna mellanrum “tömma sin stresshink” så att den inte rinner över. Med andra ord, att skapa en balans mellan stressorer och skyddsfaktorer. Vi avslutade vår föreläsning med att prata om konflikter: olika typer av sådana och hur de bör hanteras. Här visade vi hur man kan använda sig av jag-budskap för att framföra en åsikt utan att attackera sin motpart. Jag-budskap fick fadderisterna sedan öva på efter vår föreläsning, när de fadderivis hade case-diskussioner.



Efter 45 roliga minuter var föreläsningen över och vi packade ihop vår roll-up och åkte tillbaka till Linköping. Alltid kul att få se Norrköping och alltid kul att få träffa fadderister, tack för den här gången!

söndag 21 februari 2016

Visioner för (och bortom) våren

I början av februari samlades Psykologisations styrelse för att rivstarta våren med prat om visioner, utveckling och kommande projekt. Hur vi ska samla och föra vidare den kunskap vi tar in i samband med interventioner och interna kunskapsträffar (så att den blir mer lättillgänglig för kommande styrelser), hur föreningens struktur ska se ut, hur inkomster ska omvandlas i spännande projekt som gör oss ännu bättre på organisationspsykologi, vad det ska innebära att vara medlem (f.d. intressent) i Psykologisation, vilka personer vi skulle vilja bjuda in att föreläsa för psykologprogrammets studenter, hur hemsidan kan utvecklas och mycket annat diskuterades varvat med mumsigt konditorifika och teambuilding-övningar. Trötta efter hårt arbete avslutade vi dagen med pizza och umgänge hos Daniella.





söndag 24 januari 2016

Studiebesök på Previa

Strax innan juluppehållet begav sig Psykologisation till Norrköping och Previa där vi fick hälsa på organisationspsykolog Armine Wannesian och höra om hur det är att arbeta som psykolog inom företagsvärlden.

Armine berättade om hur psykologjobbet på Previa är fartfyllt med stora möjligheter att växa och nischa in sig utifrån engagemang. En psykolog på Previa kan arbeta både med samtalsstöd och med interventioner för organisationer, det vill säga med både individ och grupp. Fokus för den enskilda psykologen kan ligga på någotdera eller båda två. Mer konkret kan det på individnivå exempelvis handla om arbetsrelaterad stress- och sömnproblematik medan det på organisationsnivå kan röra sig om kartläggningar, konflikthantering och ledarskapsutveckling.

Psykologen kan arbeta med olika projekt utifrån Previas kontor eller under en längre tid vara placerad vid och arbeta på uppdrag av ett specifikt företag. Det ges tillfälle att vara kreativ och själv ta initiativ till olika projekt utifrån intresse och efterfrågan. Tempot är högt och Armine menade att arbetet som organisationspsykolog på Previa passar den som är driven och vill ha ett omväxlande jobb. Frihet under ansvar är ett nött och stött uttryck, som likväl passar bra som sammanfattning.

Stort tack till Previa Norrköping och Armine som tog emot oss och gav oss en glimt av hur arbetet med organisationspsykologi kan se ut ”i verkligheten”!

söndag 17 januari 2016

Fadderutbildning för medicinska fakulteten

Söndagen den 6:e december höll fyra medlemmar från Psykologisation i en utbildning för de studenter som kommer agera faddrar för de nya studenterna som börjar läsa vid medicinska fakulteten i vår. På agendan var ämnen som inkludering och konformitet, trygg uppstart, extrovert och introvert personlighet samt hur man kan sätta upp gemensamma mål för att undvika konflikter i grupper.

Nollningsperioderna vid Linköpings universitet innebär ett två veckor långt välkomnande av de nya studenterna, noggrant samordnat mellan universitets ledning och de studenter som har ansvar som faddrar. De nya studenterna finner sig vid terminsstart i en rad olika nybildade grupper, såsom så kallade nollegrupper och, förstås, klassgrupper. Faddrarnas uppgift är att ge dem en så trygg uppstart som möjligt. Att våga säga vad man tycker i en alldeles nybildad grupp under nollningsperioden kan vara svårt och därför pratade vi om hur viktigt det är att som fadder ta hänsyn till detta för att lättare kunna inkludera de nya studenterna. Att inte våga säga ifrån och konformera till majoriteten kan under vissa omständigheter vara harmlöst, men det kan bli problematiskt om en individ helt går emot sina egna värderingar för att få bli en del av grupp. Därför kan faddrar agera som förebilder till de nya studenterna och visa att det är okej att tycka olika och att man exempelvis inte alltid behöver delta på alla aktiviteter. För att kunna känna tillhörighet till andra i gruppen och skapa igenkänning är det till hjälp att ha någon slags symbol som är gemensamt för alla i gruppen, vilket under nolle-p oftast är en nolletröja eller en nollebricka. Som faddrar agerar man också ledare för nollegrupperna och kan få de nya studenterna att känna tillhörighet genom att exempelvis hälsa på och prata med dem.

Att småprata med andra som man inte känner sedan tidigare kan också vara olika bekvämt för olika individer, beroende på om man är en introvert (mer inåtvänd) eller extrovert (mer utåtriktad) person. En introvert person kan exempelvis sägas vara eftertänksam och uppskatta att ta det lugnt genom att kolla på en film, medan en extrovert person exempelvis kan sägas vara social och uppskatta fartfyllda, adrenalinpumpande nöjen. Känner ni igen er som något av dem, eller är ni kanske en blandning mellan dessa? Det sägs att 1/3 är introverta medan 2/3 av alla människor är extroverta, men det är en sanning med modifikation. Ingen är helt introvert eller extrovert, utan det handlar snarare om att en person oftare ter sig antingen introvert eller extrovert. Genom att vara tydlig med vilka mål som en grupp har kan en grupp bli välfungerande, oavsett vilka personlighetstyper som gruppen består av. Sedan är det viktigt att återgå till målet för att vara säker på att ens handlingar speglar det mål som finns för gruppen. Att följa gruppens mål kan dessutom förhindra att konflikter uppstår, genom att det finns en tydlighet kring vad alla ska göra inom gruppen.

Med några avslutande ord om hur man kan undvika konflikter hoppas vi att de som deltog i vår fadderutbildning kände sig nöjda och att vi hjälpte dem komma ett steg längre till att bli fantastiska faddrar!



onsdag 25 november 2015

Workshop om grupprocesser, ledarskap, verksamhetsplanering och konflikter

I början av november höll Psykologisation i en workshop för ordföranden och vice ordföranden i styrelser vid StuFF, det vill säga kåren för studenter vid utbildningsvetenskap och Filosofisk fakultet vid Linköpings universitet.

Arbete i en styrelse innebär många nya utmaningar och mycket grupparbete. Som styrelsemedlem är det därför betydelsefullt att ha kunskap kring grupper, ledarskap, verksamhetsplanering och konflikthantering.

Men vad är definitionen av en grupp egentligen och hur fungerar gruppen utifrån dessa premisser? Hur kan en grupp ledas på allra bästa sätt? Hur planerar man en verksamhet och hur sätter man upp effektiva mål? Och hur förebygger man konflikter eller löser dessa när de väl blossat upp? Det var frågor som vi besvarade under workshopen!

Psykologisation tog bland annat upp Tuckmans modell för grupprocesser som visar att gruppen vid olika faser hanterar problem på olika sätt och att gruppdynamiken varierar som följd av detta.

Vi diskuterade även vad som gör en bra ledare och hur situationsanpassat ledarskap, det vill säga att anpassa ledarskapet utifrån medlemmarnas kunskap och motivation, kan hjälpa ledaren att hantera gruppen i den situation som denna befinner sig i för tillfället.

Vi gav även användbara tips om verksamhetsplanering och hur SMART:a mål, det vill säga konkreta och uppnåeliga mål, kan effektivisera arbetet.

Till sist gick vi igenom konflikthantering. Vi beskrev hur konflikter uppstår och hur man kan förebygga och hantera dessa. Vidare togs så kallade jag-budskap, som bygger på att uttrycka subjektiva uppfattningar snarare än generaliserande anklagelser, upp som ett exempel på konstruktiv kommunikation vid en konflikt.

Summan av kardemumman: ett antal olika områden som behandlades under kvällen och som resulterade i livliga diskussioner mellan deltagarna. Psykologisation tackar för en trevlig workshop med mycket engagerade deltagare!

Vi önskar er en trevlig kväll!

torsdag 19 november 2015

Kunskapsträff om retorik

Styrelsen i Psykologisation hade i början av november höstens första kunskapsträff. Temat för kvällen var modern retorik och hur vi genom tal, röst och framförallt kroppsspråk kommunicerar.

Förmodligen har ni hört talas om retorikens tre grundläggande principer: ethos, pathos och logos. Kortfattat förklarat handlar ethos om en talares trovärdighet medan logos står för förnuft och fakta i argumentationen. Pathos, å andra sidan, handlar om vilka känslor en talare vill väcka och faktiskt väcker hos åhörarna.

Under studietiden på psykologprogrammet blir studenterna duktiga på att ta fram tillförlitliga källor och redovisa dessa. Att skapa trovärdighet bland åhörarna brukar inte heller vara ett problem. Men det kan vara desto svårare att förmedla en känsla och det var just detta som Psykologisations styrelse fick kunskaper om och tillfälle att öva på under kunskapsträffen. Vi gjorde bland annat övningen Säg det med känsla, som går ut på att deltagarna ska säga ett påstående i olika känslolägen. Vi tittade även på videoklipp med skickliga talare för att se hur de använder sig av pathos (och andra knep) för att få fram sitt budskap. Allt under ledning av våra pålästa kunskapsansvariga, Josefine och Jonn!

Vidare pratades det om presentationstekniker à la PowerPoint och Prezi och hur dessa på bästa sätt kan utnyttjas. Medier som dessa kan definitivt vara till hjälp i att förmedla känslor, exempelvis via bilder och videoklipp. Att tänka på är dock att varje bild eller videoklipp ska ha ett tydligt budskap så att inte åhörarna blir förvirrade över deras mening. Josefine och Jonn bjöd på fler handfasta tips på området men avslutade med att påminna oss om följande: Främst är det du som är talet, medan PowerPoint och Prezi främst ska vara ett stöd för åhörarna!

Kvällen avslutades med oförberedda tal som en övning. Vi styrelsemedlemmar fick så chans att tillämpa den kunskap vi just tagit del av. Och känna på att det där med att hålla fängslande tal inte alltid är så lätt i praktiken...